Kontantreservatet i Basttjärnsrönningen 14/10

2015-10-14

I förra veckan bestämde Länsstyrelsen att bilda ett naturreservat här i Basttjärnsrönningen. Länsstyrelsen såg framför sig hur naturreservatet skulle bli en magnet för naturvänner. Vid invigningen skulle Basttjärnsrönningen översvämmas av tårögda fältbiologer, ditresta på lådcykel, som varsamt krälade omkring i naturreservatet för att med egna ögon få skåda rödlistade arter som liten hornfliksmossa, violgubbe, tvärmök och flugsnippa. Det kom en. En enda naturkunskapslärare med benfickor och vaxad fältflora. Resten av besökarna kunde knappt skilja på en björk och en engångsgrill.

Relevant reservans

De ansvariga för naturreservatet var djupt besvikna på den låga kvalitén hos besökarna. Men de har insett att det beror på att naturen inte är tillräckligt viktig. Den natur som reserveras i ett naturreservat måste vara relevant för besökarna. Därför har man nu börjat ändra i verksamheten. Basttjärnsrönningen ska bli landets första naturreservat för kontanter.

I förra veckan rapporterade nämligen Radio Gävleborg om hur allt fler bankkontor slutar hantera kontanter. Kontanter är dåliga. De tar plats och väger en massa. Åtminstone om man är en bank. Folk som använder kontanter är lite dummare än folk som använder kort, och de nya sedlarna är så fula att ingen bankanställd vill ta i dem. Överlag är det himla jobbigt att ha ett bankkontor om det hela tiden ska komma dit folk som vill göra bankärenden, så det vill man helst undvika på banken.

Naturkontanter

Och det är här som Basttjärnsrönningens naturreservat har hittat sin nisch. Här får kontanterna leva kvar. Biologerna på Länsstyrelsen har gett sitt klartecken. De ser flera naturmässiga skyddsvärden. De bakterier som lever på otvättade mynt och sedlar utgör en högintressant mikrobiologisk biotop som måste bevaras. Och med den mikrobiologiska floran följer även större arter som riskerar att dö ut om inte kontanterna skyddas.
Främst kommer man kanske att tänka på portmonnätanten, som kan blockera en hel kassa genom att räkna mynt i ultrarapid. Men samma tidskonserverande funktion fylls också av gubben bakom, med taxipluskan. Han som tar minst lika lång tid på sig för att separera hopskrynklade sedlar och kvitton inför trampande publik.

Man kan även notera att vanliga sedeltyper börjat bilda egna underarter. Det som tidigare betraktades som en vanlig tjuga har under årens lopp kommit att utvecklas till subgrupper av tjuga. Den skrynkliga ficktjugan är ett exempel. Ficktjugan är enda papper som kan vikas mer än 7 gånger. Tejptjugan är en annan subgrupp. Och den lite mörkare snustjugan. Eller snortjugan. Jag har inte vågat smaka. Alla de här arterna kommer att få ett nytt tryggt liv här i det nya kontantreservatet. Tillsammans med tuggummiautomater, mynttelefoner och gamla sedelklämmor.

Lyssna på SR:s hemsida

Comments are closed.

Boka mig!

Ring mig på 070 - 690 12 24 om du vill att jag kommer och uppträder hos dig! Jag gör standup, jobbar som konferencier, moderator och underhållare.

Vad gör Niklas Folkegård?

Jag gör humor. Bland annat i form av kåserier i Sveriges Radio och som ståuppkomiker. Vissa kanske känner mig från förr, när jag gjorde sketcher och knasiga varieténummer i Vazir Varieté. Tjusningen med standup är att med idéer, attityd och publikkontakt få klang i en publik. När det fungerar är det magiskt!

Sen jobbar jag ju en del med bilder också. Tryck, web och layout är kul, framför allt när man får möjlighet att vara med från början. Jag fotograferar, ritar och modellerar för husbehov. Och undervisar i 3D-grafik för nybörjare. Och massor av annat. Det är en lång lista som du slipper se här.