En annorlunda förjul

2009-11-18

Hille, Gävle Kommun, onsdag. I slutet av förra veckan pratade jag med familjen Olsson från Hille. De var rejält uppe i varv och sprang omkring i sitt hem med händerna fulla av papper, tejp och glitter. Förjulen är här. Det är den där tiden då vi ska klaga på att julrushen kommer igång för tidigt samtidigt som vi skriver önskelistor, försöker fatta hur man lagar julmat och tröttar ut smaklökarna med en oändlig räcka av julluncher.

Vill man ha fina julklappar ska man vara snäll och ska man vara snäll ska man vara det den här tiden på året. All tid fram till nu kommer ingen att komma ihåg. Att donera en njure i slutet av september är ingenting jämfört med att ta hand om disken i mitten av november. Och det bästa sättet att visa sitt goda och fridfulla sinne är förstås att sätta sig med sax och tejp och julpyssla utan att bryta ihop. Julpysslet är kärnan i den fridens och fredens högtid som vi nu går och väntar på. Det hade de fattat hos familjen Olsson i Hille. Och när jag smög omkring på Hilles gator kunde jag konstatera att det hade alla andra familjer i Hille också fattat. Alla var glada, tindrande och väldigt pyssliga.

En annan stämning

Så är det inte alls idag. Igår när jag träffade familjen Olsson bad de mig fara åt skogen, sedan kastade de tejp efter mig. Resten av Hille var likadant. Besvikna. Bittra. Hilles gator kantades av utslängt glitter, avklippta ljusslingor och sönderrivna önskelistor. Först förstod jag ingenting. Inte förrän jag fick höra talas om årets julklapp. I torsdags berättade Handelns Utredningsinstitut att årets julklapp kommer att bli spikmattan.

Det är klart att folk är besvikna. Här går man och hoppas på en fredlig och fridfull jul och så kommer det här som en smäll på käften. En spikmatta. Gör man sig till och verkar snällare än man egentligen är så vill man ju ha nåt för det. Nåt som blinkar, nåt som smakar gott, nåt snyggt eller åtminstone dyrt. Men en ful plastbit som gör ont, det är väl det sista man vill ha? Vill man ligga obekvämt kan man väl strö ut lite julknäcke i sängen? Eller bli ihop med Tomas di Leva. Han är ju ofta orakad, det kan inte vara skönt. Hille var förtvivlat, och det hade Hille all rätt att vara.

En jul-idealist i aktion

Men nu är jag något av en julidealist, så jag kunde inte låta bli att försöka vända det här till något positivt. Jag ägnade hela gårkvällen åt att peppa Hilleborna. Se det som en kul grej, sa jag. Tänk vilka möjligheter det ger! Julen har fått en ny innebörd! Det är bra om det gör ont! Jag vet inte om jag borde ha tagit i så förbaskat. Hille gick ju på det där och de blev kanske lite väl entusiastiska.

Hur är det nu

Så idag försöker Hilleborna lansera en uppsjö av olika smärtsamma julkampanjer. Nån vill byta ut julklapparna mot rediga tjotablängare, en annan erbjuder införande av stickig julgran i valfri kroppsöppning. Och Hilles ungdomar kommer inte att genomföra något luciatåg i år. Istället kommer de att tända eld på bilar i området. Det kommer förhoppningsvis att locka till sig polisen. Enligt en omdebatterad forskningsrapport påminner polisens interna kultur om Ku Klux Klan, och i så fall har de ju precis de kläder som krävs för att lussa.

Lyssna på SR:s hemsida

Comments are closed.

Boka mig!

Ring mig på 070 - 690 12 24 om du vill att jag kommer och uppträder hos dig! Jag gör standup, jobbar som konferencier, moderator och underhållare.

Vad gör Niklas Folkegård?

Jag gör humor. Bland annat i form av kåserier i Sveriges Radio och som ståuppkomiker. Vissa kanske känner mig från förr, när jag gjorde sketcher och knasiga varieténummer i Vazir Varieté. Tjusningen med standup är att med idéer, attityd och publikkontakt få klang i en publik. När det fungerar är det magiskt!

Sen jobbar jag ju en del med bilder också. Tryck, web och layout är kul, framför allt när man får möjlighet att vara med från början. Jag fotograferar, ritar och modellerar för husbehov. Och undervisar i 3D-grafik för nybörjare. Och massor av annat. Det är en lång lista som du slipper se här.